Hbl-artikel

Artikel i Hufvudstadsbladet (www.hbl.fi). Publicerad med författarens tillstånd.

 

Fiskaren som blev en racerbåt

En traktor. Det är vad jag kommer att tänka på då jag hör motorn på den nio meter långa träfiskaren Fanny gå på tomgång.

Men väl ute på Svartbäcksfjärden tänker jag mest på att hålla i mig. Den sexcylindriga turbodieseln viner då båten accelererar från nästan stillastående till över 40 knop. Det vrider i magen och adrenalinkicken är svår att beskriva. Jag märker bara att min mun vrids till ett exalterat och lyckligt leende när Fanny susar fram.

Bakom rodret står en man med läderhjälm och racerglasögon. Det är Fridde Martin, den stolta ägaren av landets snabbaste fiskarbåt.

Men nu ska vi varva ner och ta oss tillbaka till tiden då en tio hästkrafters Wickström knattrade på Fanny och Fridde arbetade som truckförare på Hartwall.

Fridde Martin föddes den 17 april 1962 på Söderkulla-holmen i Sibbo skärgård. Det är därför naturligt att båtar och motorer mycket tidigt blev en del av hans liv. Enligt egen utsago började han köra båt då han knappt kunde gå.

– Jag lärde mig köra med en kanadensisk Gale-utombordare med 15 hästkrafter. Pappa fick dra igång den eftersom jag inte hade krafter att starta den själv.

Fridde tycker om att berätta om sina båtäventyr och många gillar att lyssna. Därför har han inrett ett gammalt vedlider på sin gård med minnen från förr. Han kallar det lilla museet för Propellerbaren eftersom man där kan njuta av även annat än minnen och gamla saker. Om detta skvallrar ett inte helt obetydligt sortiment flaskor och glas på bardisken byggd av obehandlade brädor.

Omgivningen är helt rätt för att sitta och lyssna till hur Fridde och hans vän Kajus Hartwall berättar om sitt intresse för att trimma upp fiskarbåtar.

Fridde pekar på en fyrbladig propeller som är uppskruvad på väggen. Det är en likadan som sitter i ändan av drivaxeln på Fanny.

– Det är en nickelbronsaluminiumpropeller från Japan som kostar 2 000 euro. Sämre propellrar klarar inte av så mycket kraft som motorn ger.

Redan av priset på propellern kan man dra slutsatsen att det inte är en billig hobby Fridde sysslar med.

– Att göra Fanny så snabb som hon är i dag har kostat långt över hundratusen euro.

 

Upplevelsefärder

Sin yrkeskarriär inledde Fridde alltså som truckförare på Hartwall. Sedan förbyttes arbetsredskapet till en hjullastare på kalkbruket i Kalkstrand. Sedan år 1985 har han kört hjullastare i Sköldvik, hans nuvarande arbetsgivare är Borealis.

Fridde är därför glad över att han förutom att delta i racertävlingar även kan dryga ut ekonomin med sin snabba fiskare. På sin webbplats gör han reklam för fartfyllda båtturer som brukar vara höjdpunkten på födelsedagsfester och svensexor. Även en del företag brukar bjuda sina anställda på lite utvidgade båtfärder.

– Vi brukar först sitta här i Propellerbaren och språka. Sedan kör jag dem ut till Simsalö där yrkesfiskarna Harriet och Bengt Lindström bjuder på mat.

Ibland brukar han hålla båtens fartresurser hemliga in i det sista. Först då passagerarna bänkat sig i båten börjar de ana att Fanny inte är en helt vanlig fiskare.

– Då jag sätter på läderhjälmen och racerglasen, som blivit lite av ett varumärke för mig, inser de att det kommer att gå fort, skrattar Fridde.

 

Fanny och Alexandra

Vid kajen utanför Svartbäcks Segelsällskaps paviljong ligger förutom Fanny även en annan träfiskare förtöjd. Det är vännen Kajus Alexandra som i dagsläget förlorar bara lite i hastighet mot Fanny. Att de är de två snabbaste båtarna i trakten bevisades under veckoslutet då duon tog första och andra plats i Svartbäcks Fiskargilles fiskartävling i klassen över 300 hästkrafter.

Där båtarna guppar vid bryggan ser de ut som vilka gamla fiskare som helst, deras hemligheter ligger under ytan. Båda skroven är förstärkta med metallbalkar och upp till vattenlinjen har de ett tjockt glasfiberlager. Annars skulle de inte klara hastigheter på långt över 40 knop. Men det är inte allt.

– Ser du, längs sidorna finns det trimplan som vi brukar kalla skidor. Utan dem skulle fören stiga upp redan vid 20 knop, förklarar Fridde. Dessutom finns det en mängd olika lister på bottnen men de hör till "affärshemligheten" så Fridde går inte närmare in på dem.

Då Fridde och Kajus kör en sväng utanför paviljongen möts de av intresserade blickar.

– Jag har läst om den i någon tidning men jag kunde aldrig tro att en träbåt kan gå så fort.

– En stilig farkost, den är en fröjd för både ögon och öron, säger Antti Savolainen och Jörgen Lindfors som står på bryggan och beundrar fartvidundret.

 

Oskar Skogberg